för det lönar sig! jag lovar. jag ska inte klaga på mitt liv, men som alla andra har jag haft motgångar. den största motgången jag har haft i mitt liv, är när min farmor dog. det är 4½ år sen nu, jag kommer ihåg det så väl. vi hade varit på utflykt till vattenpalatset med skolan den dagen. jag hade varit jätte slö hela dagen, inte riktigt avslappnad. precis som något väntade. jag visste att farmor var dålig, men till mig och min familj så sa hon att hon blev bättre, min farmor hatade att oroa folk. jag fortsatte att ha det kul på vattenpalatset, men känslan fanns där! vi var väl hemma runt fyra tror jag, och då ringde lars och undrade om jag ville åka med på kalas hos emma & jyrki, jyrki fyllde år. när jag kom hem ... så kollade mamma konstigt på mig, jag var på jätte bra humör. sen sa hon: karolina, farmor är borta nu. jag skrek och skrek och skrek, NEJ! jag sparka och slog, ville inte tro på att det var sant. tårarna sprutade, fyfan det var hemskt! efter en stund så gick vi till farmor och farfar, jag skulle säga hejdå. och jag kommer ihåg orden jag sa när vi var påväg dit ''jag hann aldrig säga att jag älska henne'' sofia sa att jag inte skulle klandra mig själv för det, för hon visste om att jag älskade henne. när vi var där gick jag upp, och där låg hon.. hon såg så fridfull ut, hon hade inte ont längre. jag sa farväl, sen kom några gubbar och hämtade henne. på begravningen några veckor senare, kunde jag inte ens gå in i kyrkan. jag fick panik, jag ville inte att farmor, min bästa bästa vän som hjälpte mig igenom mina problem, min älskade farmor. dagarna gick, jag var nere hela tiden. kunde inte fatta att hon hade försvunnit, det kändes som att farmor var där och grejade hemma. och värst var det att se hur farfar blev magrare och magrare, han åt knappt någonting på julafton. men vi hjälpte varandra, vi kämpade. och utan farmor, så hade jag aldrig orkat! hon ger mig styrka, och livsglädje. jag vet att min farmor är här med mig, hon är min egna skyddsängel. jag vet att hon kollar ner på mig och ler, jag vet att min farmor betyder ALLT för mig.

vila i frid farmor
1 december 2005 ♥

det jag ville komma fram till var, är att ALDRIG sluta kämpa. för man lyckas till slut! jag var jävligt skoltrött men jag kämpade allt jag kunde, och nu är jag inne på den gymnasielinjen jag har drömt om sen jag var 4 år. frisör! jag kämpade för min farmor, för jag vet att hon tror på mig! vad kämpar ni för?